bedragare
From Wiktionary, the free dictionary
Swedish
Etymology
Noun
bedragare c
Declension
nominative | genitive | ||
---|---|---|---|
singular | indefinite | bedragare | bedragares |
definite | bedragaren | bedragarens | |
plural | indefinite | bedragare | bedragares |
definite | bedragarna | bedragarnas |
See also
- bedrägeri (“fraud”)
- bondfångare (“confidence trickster”)
- lurendrejare (“trickster”)
- skojare (“trickster”)
- svindlare (“swindler”)
References
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.