1929
år
1929 (MCMXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- Januari–mars – En våg av snö och kyla slår till i Nordeuropa, stora problem för färje- och tågtrafiken.[1]
- 1 januari – Den svenska Arbetsdomstolen inleder sin verksamhet.[2]
- 5 januari – Kung Alexander I av Jugoslavien upplöser den jugoslaviska nationalförsamlingen.[3]
- 6 januari – Alexander I gör statskupp och utropar Kungariket Jugoslavien.
- Heinrich Himmler utnämns av Adolf Hitler till Reichsführer SS, riksledare för SS i Tyskland.
- 7 januari – Tarzan blir seriefigur.
- 10 januari – Den belgiske tecknaren Hergé publicerar första avsnittet av Tintin.[4]
- 15 januari – Prinsessan Märthas förlovning med kronprins Olav av Norge eklateras i Stockholm.
- 17 januari – Karl-Alfred, en seriefigur skapad av E.C. Segar, dök för första gången upp i seriestrippen Thimble Theatre (Fingerborgsteatern).
- 28 januari
- Leo Trotskij, förvisad till Alma-Ata, tvingas av Josef Stalin att lämna Sovjetunionen och reser till Turkiet.[4]
- Arbetsdomstolen håller sin första session[2] i Stockholms rådhus.
- 31 januari – Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt utkommer.[3]
Februari
redigera- 1 februari – Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt utkommer på svenska.[5]
- 2 februari – Norge gör anspråk på Peter I:s ö.[6]
- 8 februari – Det första telefonsamtalet mellan Stockholm och Buenos Aires utväxlas. Priset är 39:80 kronor per minut.
- 9 februari – Litvinovprotokollet skrivs på i Moskva av Sovjetunionen, Polen, Estland, Rumänien och Lettland.[7]
- 11 februari – Lateranfördraget sluts, varmed Vatikanstaten erkänns.[4]
- 14 februari
- Under alla hjärtans dag låter maffialedaren Al Capone mörda sju konkurrerande gangsterbossar i Chicago.[4]
- Stockholms hälsovårdsnämnds biolog, dr Harald Huss, uppfordrar nämnden att förbjuda restaurangernas smörgåsbord såsom varande ohygieniska.
- 19–20 februari – Konstituerande möte i Sånga-Säby på Färingsö, för Riksförbundet Landsbygdens folk, då Lantmännens Producentförbund från Backen, Umeå, går samman med fackföreningen Sveriges Demokratiska Jordbrukareförbund och Färentuna häradskommitté för ekonomisk rättvisa åt landsbygdens befolkning.
Mars
redigera- 1 mars – Stockholms första och enda bensinspårvagn tas ur trafik.
- 4 mars – USA:s förre handelsminister Herbert Hoover efterträder Calvin Coolidge som USA:s president. Kansasrepublikanen Charles Curtis blir hans vicepresident.
- 5 mars – Vid världsmästerskapen i konståkning i London blir Gillis Grafström, Sverige världsmästare för tredje gången.[4]
- 16 mars – Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) bildas[4] för att vara opolitiskt och ha som mål att "tillvarata ekonomiska och sociala intressen hos landsbygdens folk".[5] Bildandet sker vid ett möte i Stockholm med ett par hundra jordbrukare.
- 21 mars – Prinsessan Märtha av Sverige och kronprins Olav V av Norge förmäls i Oslo,[4] i Vor Frelsers kirke.
- 24 mars – I Södra Möre i Kalmar län vräks 32 familjer till strejkande lantarbetare. Konflikten varar i två år.[8]
April
redigera- April – Allmänna sparbanken går omkull[9] och Jordbrukarbanken råkar i likviditetskris till följd av sparbankskraschen.
- 3 april – Persien skriver på Litvinovprotokollet.[7]
- 9 april – Stockholms centrala omnibusaktiebolag beslutar att inköpa 80 nya omnibusar för över två miljoner kronor, för att möta den växande trafiken.
- 13 april – Utställningen Det moderna kontoret öppnar i Stockholm, och förevisar bland annat en elektrisk skrivmaskin och Facit AB ställer ut sina senaste moderna räknemaskiner.[5]
- 15 april – Telefonlinjen mellan Sverige och Spanien, tills vidare den längsta i Europa, öppnas. Invigningssamtalet utväxlas mellan kronprins Gustaf (VI) Adolf och kung Alfons XIII av Spanien.
- 16 april – Storbritannien drabbas av smittkoppsepidemi.[10]
- 17 april – Telefonförbindelse öppnas mellan Stockholm och Lissabon.
- 25 april – Josef Stalin godkänner officiellt Sovjetunionens första femårsplan,[4] målet är att genomföra en industrialisering.[10]
Maj
redigera- 1 maj – Socialister och kommunister inställer förstamajdemonstrationerna i Stockholm till följd av ett intensivt snöslask.
- 2 maj
- Ljudfilmen har svensk premiär i Stockholm med amerikanska Hans hustrus ära, som inte väcker någon större förtjusning.[8]
- En svensk sakkunnigkommitté lägger fram ett förslag om sterilisering i "rashygieniskt och socialt syfte".[5]
- 9 maj – Norge annekterar Jan Mayen.[10]
- 14 maj – Gustaf Dalén presenterar den kokseldade AGA-spisen.[3]
- 15 maj – Den svenska riksdagen beviljar statsunderstöd åt insättarna i de allmänna sparbankerna.
- 16 maj – Den amerikanska filmutmärkelsen Oscar utdelas för första gången. Tysken Emil Jannings och amerikanen Janet Gaynor får priset som bästa manliga respektive kvinnliga skådespelare.[4]
- 24 maj – Över 500 dödas under några dagars strider i Palestina mellan araber och judar.[3]
- 25 maj – Sveriges första teknologie doktorer – fem stycken – promoveras vid Kungliga tekniska högskolan.
- 28 maj – Ernst Rolf-revyns svarta stjärna, Little Esther, vägras servering på restaurang Brända Tomten i Stockholm på grund av sin hudfärg.
- 30 maj – Labour vinner parlamentsvalet i Storbritannien.[10]
Juni
redigera- 2 juni – Det svenska tullverkets tre första kvinnliga kammarskrivare utexamineras i Stockholm.
- 6 juni – Stockholms läns arbetsförmedling meddelar att den under den rådande bristen på unga flickor lyckats värva ett 20-tal ynglingar som lantjungfrur eller hembiträden.
- 7 juni – Det nordiska resekortet införs som legitimation i stället för pass inom Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.
- 9 juni – Pontonförsedda flygplanet Sverige, fört av Albin Ahrenberg, startar från Stockholm för att över Island och Grönland flyga till New York.[11]
- 17 juni – 11th Conference of the International Woman Suffrage Alliance i Berlin.
- 19 juni – En nyinrättad professur i ekonomisk historia tilldelas Eli F. Hesckscher, medan Bertil Ohlin övertar hans tidigare professur i nationalekonomi.[5]
- 21 juni
- Djurgårdsteatern i Stockholm brinner ned med scenutrustning, kostymer och restauranguppsättning.
- En bildtelegrafstation öppnas i Stockholm.[8]
- 25 juni – Det rapporteras att midsommaren i Sverige förflutit under två dagars stritt regn, kyla och storm. Göteborg och delar av Skåne uppvisar nederbördsrekord.
- Sommaren – Priset på svenska jordbruksprodukter faller.
Juli
redigera- 1 juli – AB Radiotjänst inrättar en radioteater under regissören Per Lindberg, som vill göra radioteatern till en folkteater.[8] Första pjäs blir Hagar Olssons SOS.
- 2 juli – Svenska uppbördssakkunniga föreslår i ett betänkande bland annat att arbetsgivare skall innehålla och insända de anställdas skatt. Förslaget blir föremål för allmän kritik.
- 8 juli – En våldsam storm förhärjar mellersta Sverige. Dygnets nederbörd är lika stor som en normal månads.
- 17 juli – Sovjetunionen bryter de diplomatiska förbindelserna med Kina.[10]
- 22 juli – Gammelsvenskbyborna påbörjar sin resa mot Sverige.[12]
- 28 juli – En Genèvekonventionen om behandling om krigsfångar undertecknas av 42 stater i Genève.[4]
Augusti
redigera- 1 augusti – De från Sovjetunionen över Centraleuropa hemvändande 881 Gammelsvenskbyborna (ättlingar till estlandssvenskar, som förvisats från Dagö i Estland till Ukraina) anländer till ett till deras mottagande festsmyckat Trelleborg.[12]
- 10 augusti – Den i stor utsträckning surrealistiska Halmstadgruppen framträder med en utställning med modern konst på Kulturen i Lund, Sverige och väcker stor debatt.[4]
- 16 augusti – Gränsstrider mellan sovjetiska och kinesiska soldater.[10]
- 20 augusti – Kreugerkoncernen slår ihop ett tiotal norrländska skogsindustrier till Svenska Cellulosa AB (SCA).[8]
September
redigera- 7 september – Passagerarångbåten SS Kuru kantrar och sjunker i hård storm på sjön Näsijärvi, och endast ett 20-tal av 150 ombordvarande omkommer.[13]
- 5 september – Frankrikes konseljpresident Aristide Briand lägger inför NF ett utkast till "Europas förenta stater".[10]
- 16 september – Morgongymnastik i Sveriges Radio, under ledning av kapten Bertil Uggla, startar.[4]
- 27 september – Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) splittras för tredje gången sedan starten 1917, nu i Moskvatrogna "Sillénarna" och nationella "Kilbomarna"[4] då minoriteten med Kominterns stöd utesluter majoriteten. Ett tag finns två SKP, ett Kominterntroget under Hugo Sillén ("Sillénarna") och ett fristående under Karl Kilbom ("Kilbomarna").
- 29 september – Det svenska justitiedepartementet lämnar förslag till lag om skärpta straff (upp till ett års straffarbete) för så kallade billån (bilstöld) samt med införande av allmän åtalsrätt för dylika brott.
Oktober
redigera- 9 oktober – Skottlossning utbryter mellan Moskvatrogna "Sillénkommunister" och "Kilbomare" i bråk om högkvarteret i Stockholm.[3]
- 15 oktober – En orkanliknande storm anställer svåra härjningar i mellersta Sverige, speciellt i Gästrikland.
- 21 oktober – Diktantologin Fem unga, med Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist, Harry Martinson och Gustav Sandgren utkommer.[8]
- 22 oktober – Den svenske finansministern utser sakkunniga för utredning av frågan om rationell utjämning av skattetrycket inom de svenska kommunerna.
- 24 oktober
- Den stora depressionen inleds med börskraschen på Wall Street under den så kallade svarta torsdagen.[4]
- Gustav Andrée flyger från Stockholm till Kapstaden på 26 dygn med mellanlandningar.[8]
- 29 oktober – Börskurserna i New York faller med 50 miljarder US-dollar.[3]
November
redigera- 1 november – Värnplikt i Australien upphör.[14]
- 18 november – En jordbävning drabbas Grand Banks.[15]
- 20 november – Svenska Dagbladets guldmedalj till framgångsrika svenska idrottare under året tilldelas längdskidåkaren Sven Utterström och konståkaren Gillis Grafström.[5]
- 21 november – Gränsstriderna mellan sovjetiska och kinesiska soldater upphör.[10]
- 25 november – Hammarbyleden och Årstabron i Stockholm invigs.
December
redigera- 10 december – Tysken Thomas Mann, författare till "Buddenbrooks" och "Bergtagen", får Nobelpriset i litteratur. Hans von Euler-Chelpin, Sverige får för sitt arbete kring enzymer dela Nobelpriset i kemi[8] med Arthur Harden, Storbritannien.
- 17 december – Det svenska förpackningsföretaget Åkerlund och Rausing grundas.
- 26 december – Den första svenska ljudfilmen, Säg det i toner, har premiär. Inspelningen är gjord i Berlin då Sverige 1929 saknar ljudateljé.[8] Edvin Adolphson är regissör. Biopubliken uppmanas ge sin uppfattning av ljudfilmens framtid, och en övervägande majoritet tror inte på den.[5] Titelmelodin är skriven av Jules Sylvain.[3]
- 28 december- Under den "Svarta lördagen" i Samoa dödar nyzeeländsk kolonialpolis 11 obeväpnade demonstranter, vilket leder till att Maurörelsen börjar kräva ett självständigt Samoa.[16]
- December – För första gången uppsätts en julkrubba i en av Svenska kyrkans kyrkor, vilket sker i Sankt Petri kyrka i Malmö.
Okänt datum
redigera- De svenska socialdemokraterna mobiliserar för de fackliga valen, som de vinner över kommunisterna. Därmed är hotet om kommunistisk kontroll över LO undanröjt.
- Den svenska LO-skolan vid Brunnsviks folkhögskola grundas.
- Nysvenska förbundet bildas genom en utbrytning ur SFKO. Ledare är Per Engdahl, svensk fascisms förgrundsgestalt och ledande ideolog.
- Sveriges första sopnedkast installeras i ett nybyggt HSB-hus.[8]
- Den svenska obligatoriska försäkringen för olycksfall i arbetet utvidgas till att gälla även yrkessjukdomar.
- Den första lagstiftningen inom det svenska redovisningsområdet uppkommer.
- I Sverige byter "realskolexamen" namn till "realexamen".
- Den ständigt varma AGA-spisen introduceras.[8]
- Svindelhärva stänger flera sparbanker i Sverige.[8]
- Sträng vinter i Sverige, svenska och tyska krigsfartyg används som isbrytare.[8]
- Norska konståkerskan Sonja Henie uppträder inför 15 000 åskådare på Stockholms stadion.[8]
- Stockholm är telefontätast i världen.[17]
- Ett nytt kallvalsverk börjar anläggas på Gärdet i Munkfors.[18]
- Strömlinjeformen blir modernismens designsymbol.[19]
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 1 januari
- Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist. (död 2012)
- Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
- 3 januari
- Sergio Leone, italiensk regissör. (död 1989)
- Gordon E. Moore, amerikansk företagare. (död 2023)
- 6 januari – Babrak Karmal, afghansk politiker, Afghanistans president 1980–1986. (död 1996)
- 7 januari – Kerstin Wibom, svensk skådespelare.
- 8 januari – Saeed Jaffrey, indisk skådespelare. (död 2015)
- 10 januari – Göte Wilhelmson, svensk pianist och orkesterledare. (död 2024)
- 15 januari – Martin Luther King, amerikansk medborgarrättskämpe och pastor. (död 1968)
- 25 januari – Michael Michai Kitbunchu, thailändsk kardinal och ärkebiskop.
- 28 januari – Ali Mirzai, iransk tyngdlyftare. (död 2020)
- 31 januari – Jean Simmons, brittisk skådespelare. (död 2010)
Februari
redigera- 6 februari – Sixten Jernberg, svensk längdåkare med åtta guld i OS och VM.[8] (död 2012)
- 9 februari – Bill Barrett, amerikansk republikansk politiker. (död 2016)
- 10 februari – Jerry Goldsmith, amerikansk filmmusikkompositör. (död 2004)
- 11 februari – Gunvor Pontén, svensk skådespelare. (död 2023)
- 13 februari – Per Lindqvist, svensk sångare och skådespelare. (död 2002)
- 14 februari – Vic Morrow, amerikansk skådespelare. (död 1982)
- 15 februari – Graham Hill, brittisk racerförare. (död 1975)
- 19 februari – Björn Bjelfvenstam, svensk skådespelare.
- 20 februari
- Amanda Blake, amerikansk skådespelare. (död 1989)
- Erika Bertschinger-Eicke, känd som Uriella, ledare för sekten Fiat Lux. (död 2019)
- 21 februari – James Beck, brittisk skådespelare. (död 1973)
- 22 februari
- Caj Bremer, finländsk fotograf.
- James Hong, amerikansk skådespelare.
- 23 februari – Aleksij II, patriark av Moskva. (död 2008)
- 28 februari – Frank Gehry, amerikansk arkitekt.
Mars
redigera- 6 mars – Tom Foley, amerikansk demokratisk politiker och diplomat. (död 2013)
- 7 mars
- Ernst Zimmermann, chef för Motoren- und Turbinen-Union. (död 1985)
- Göran O. Eriksson, svensk författare och regissör. (död 1993)
- Göte Fyhring, svensk skådespelare. (död 2021)
- 9 mars
- Marie Cardinal, fransk författare. (död 2001)
- Desmond Hoyte, guyansk politiker, premiärminister 1984–1985, Guyanas president 1985–1992. (död 2002)
- 10 mars – Huey P. Meaux, amerikansk musikproducent. (död 2011)
- 12 mars – Owe Thörnqvist, svensk sångare och visdiktare.
- 14 mars – Chadli Benjedid, algerisk politiker, president 1979–1992. (död 2012)
- 15 mars – Anita Blom, svensk skådespelare. (död 2024)
- 22 mars
- P. Ramlee, malaysisk skådespelare och sångare. (död 1973)
- Yayoi Kusama, japansk målare och skulptör.
- 23 mars – Roger Bannister, brittisk läkare och löpare. (död 2018)
- 25 mars – Cecil Taylor, amerikansk pianist. (död 2018)
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 1 april – Milan Kundera, tjeckisk författare. (död 2023)
- 3 april – Miyoshi Umeki, japansk skådespelare. (död 2007)
- 5 april
- Nigel Hawthorne, brittisk skådespelare. (död 2001)
- Hugo Claus, belgisk, nederländskspråkig författare. (död 2008)
- 6 april – André Previn, amerikansk pianist och dirigent. (död 2019)
- 8 april – Jacques Brel, belgisk vissångare. (död 1978)
- 10 april – Max von Sydow, svensk skådespelare och regissör.[8] (död 2020)
- 15 april – Ulf Linde, svensk konstkritiker.[8] (död 2013)
- 17 april – James Last, tysk orkesterledare. (död 2015)
- 18 april – Lena Brogren, svensk skådespelare. (död 2005)
- 22 april – Michael Francis Atiyah, brittisk matematiker. (död 2019)
- 26 april – Sven-Olle Olsson, svensk lantbrukare och kommunalråd. (död 2005)
- 28 april – Carolyn Jones, amerikansk skådespelare. (död 1983)
Maj
redigera- 2 maj – Jigme Dorji Wangchuck, kung av Bhutan 1952–1972. (död 1972)
- 4 maj
- Audrey Hepburn, amerikansk skådespelare av brittisk-nederländskt ursprung. (död 1993)
- Johan Otto von Spreckelsen, dansk arkitekt. (död 1987)
- 6 maj – Paul C. Lauterbur, amerikansk kemist, nobelpristagare 2003. (död 2007)
- 10 maj – Antonine Maillet, kanadensisk författare. (död 2025)
- 14 maj – Åke Ortmark, svensk redaktör, författare och programledare i TV. (död 2018)
- 15 maj – Stig Gustavsson, svensk skådespelare. (död 1993)
- 16 maj – John Conyers, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965-2017. (död 2019)
- 23 maj – Ulla Jacobsson, svensk skådespelare. (död 1982)
- 24 maj – Ove Kant, svensk filmare, regissör, manusförfattare och skådespelare. (död 1997)
- 25 maj – Beverly Sills, amerikansk operasångare. (död 2007)
- 28 maj – Yvonne Lombard, svensk skådespelare.
Juni
redigera- 2 juni – Ken McGregor, australisk tennisspelare. (död 2007)
- 4 juni – Károlos Papoúlias, grekisk politiker, president 2005–2015. (död 2021)
- 6 juni – Sunil Dutt, indisk skådespelare och politiker. (död 2005)
- 10 juni – James A. McDivitt, amerikansk astronaut. (död 2022)
- 12 juni – Anne Frank, tysk judisk dagboksförfattare. (död 1945)
- 17 juni – Bengt Scherstén, svensk läkare, professor i allmänmedicin. (död 2009)
- 18 juni – Jürgen Habermas, tysk sociolog och filosof.
- 20 juni – Bonnie Bartlett, amerikansk skådespelare.
- 23 juni – June Carter Cash, amerikansk countryartist. (död 2003)
- 30 juni – Hans Krondahl, svensk konstnär. (död 2018)
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 1 juli – Gerald M. Edelman, amerikansk biolog, nobelpristagare. (död 2014)
- 2 juli – Imelda Marcos, filippinsk presidenthustru.
- 4 juli – Darío Castrillón Hoyos, colombiansk kardinal. (död 2018)
- 7 juli – Thakur Ram Lal, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh 1980–1983. (död 2002)
- 10 juli
- Bob Bullock, amerikansk demokratisk politiker. (död 1999)
- George Clayton Johnson, amerikansk manusförfattare. (död 2015)
- 23 juli – Kicki Håkansson, svensk fotomodell. (död 2024)
- 24 juli – Berit Gramer, svensk skådespelare. (död 2020)
- 25 juli – Somnath Chatterjee, indisk politiker. (död 2018)
- 26 juli – Bengt Linder, svensk författare och journalist. (död 1985)
- 28 juli – Jacqueline Kennedy Onassis, amerikansk fotomodell, president John F. Kennedys fru 1953–1963, Aristoteles Onassis fru 1968–1975. (död 1994)
- 30 juli – Else-Merete Heiberg, norsk skådespelare.
Augusti
redigera- 1 augusti – Hafizullah Amin, afghansk politiker, Afghanistans president 1979. (död 1979)
- 4 augusti
- Yassir Arafat, palestinsk politiker; ordförande i PLO 1969–2004. Mottagare av Nobels fredspris 1994. (död 2004)
- Kishore Kumar, indisk sångare. (död 1987)
- 7 augusti – Alf Enerström, svensk läkare och högerextrem politiker. (död 2017)
- 8 augusti – Ronnie Biggs, brittisk tågrånare. (död 2013)
- 14 augusti – Louise Slaughter, amerikansk demokratisk politiker. (död 2018)
- 15 augusti – Georgios Roubanis, grekisk stavhoppare. (död 2025)
- 16 augusti
- Bill Evans, amerikansk jazzpianist. (död 1980)
- Helmut Rahn, tysk fotbollsspelare, anfallare. (död 2003)
- 17 augusti – Gary Powers, amerikansk pilot. (död 1977)
- 20 augusti – Gerda Antti, svensk författare.
- 23 augusti – Peter Thomson, australisk golfspelare. (död 2018)
- 27 augusti – Ira Levin, amerikansk thrillerförfattare. (död 2007)
- 28 augusti – Bodil Kåge, svensk skådespelare. (död 2014)
September
redigera- 4 september – Thomas Eagleton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1987. (död 2007)
- 5 september – Andrijan Nikolajev, sovjetisk kosmonaut. (död 2004)
- 7 september – T.P. McKenna, irländsk skådespelare. (död 2011)
- 10 september
- Busk Margit Jonsson, svensk operasångare.
- Arnold Palmer, amerikansk golfspelare. (död 2016)
- 14 september – Hans Clarin, tysk skådespelare. (död 2005)
- 15 september
- Murray Gell-Mann, amerikansk fysiker, nobelpristagare. (död 2019)
- John Julius Norwich, brittisk historiker, reseskribent och TV-personlighet. (död 2018)
- 16 september – Dale E. Kildee, amerikansk demokratisk politiker. (död 2021)
- 17 september – Stirling Moss, brittisk racerförare. (död 2020)
- 18 september – Elizabeth Spriggs, brittisk skådespelare. (död 2008)
- 25 september – Ronnie Barker, brittisk komiker. (död 2005)
- 30 september – Dorothee Sölle, tysk teolog och skribent. (död 2003)
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 5 oktober – Richard F. Gordon, amerikansk astronaut. (död 2017)
- 11 oktober – B.B. Gurung, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1984–1985. (död 2022)
- 16 oktober – Fernanda Montenegro, brasiliansk skådespelare och TV-personlighet.
- 18 oktober – Violeta Chamorro, president i Nicaragua 1990–1997.
- 28 oktober
- Elisabeth Killander, svensk sjuksköterska. (död 2005)
- Joan Plowright, brittisk skådespelare. (död 2025)
November
redigera- 2 november – Muhammad Rafiq Tarar, pakistansk politiker, Pakistans president 1998–2001. (död 2022)
- 3 november
- Per-Olof Ekvall, svensk skådespelare och recitatör. (död 2018)
- Ulf G. Johnsson, svensk skådespelare och kompositör.
- 5 november – Lennart Johansson, svensk ordförande i Uefa och vice ordförande i Fifa. (död 2019)
- 6 november – Tom Olsson, svensk skådespelare och teaterregissör. (död 2015)
- 7 november – Erik Gunnar Eriksson, grundare av hjälporganisationen Hoppets Stjärna. (död 2006)
- 9 november – Imre Kertész, ungersk författare, nobelpristagare. (död 2016)
- 11 november – Varg-Olle Nygren, svensk motorcykelförare. (död 2021)
- 12 november – Grace Kelly, amerikansk skådespelare, furstinna av Monaco. (död 1982)
- 13 november – Fred Phelps, amerikansk pastor, känd för sina korståg mot homosexualitet. (död 2014)
- 18 november – Åke Lagergren, svensk skådespelare. (död 1999)
- 24 november – Sigvard Marjasin, svensk politiker och landshövding (socialdemokraterna). (död 2021)
- 25 november – Sigurd Glans, svensk journalist och författare.
- 30 november – Dick Clark, amerikansk programledare. (död 2012)
December
redigera- 1 december
- David Doyle, amerikansk skådespelare. (död 1997)
- Alfred Moisiu, president i Albanien.
- 6 december – Nikolaus Harnoncourt, österrikisk dirigent. (död 2016)
- 7 december – Boris Stepantsev, sovjetisk filmregissör. (död 1983)
- 9 december
- John Cassavetes, amerikansk skådespelare och filmregissör. (död 1989)
- Ulla-Bella Fridh, svensk skådespelare och sångerska. (död 1993)
- 12 december – Alexander Trowbridge, amerikansk affärsman och politiker. (död 2006)
- 13 december
- Gun Jönsson, svensk regissör och skådespelare. (död 2021)
- Christopher Plummer, kanadensisk skådespelare. (död 2021)
- 18 december – Józef Glemp, polsk kardinal. (död 2013)
- 19 december – Pentti Hämäläinen, finländsk boxare. (död 1984)
- 20 december – David H. Gambrell, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1971–1972. (död 2021)
- 24 december – Lennart "Nacka" Skoglund, svensk fotbollsspelare.[8] (död 1975)
Avlidna
redigera- 11 januari
- Elfrida Andrée, svensk organist och kompositör, Sveriges första kvinna i statlig tjänst och Sveriges första kvinnliga organist, pionjär inom svensk kyrkomusik.
- Hjalmar Öhrwall, svensk professor i fysiologi.
- 13 januari – Wyatt Earp, amerikansk sheriff.
- 24 januari – Wilfred Baddeley, brittisk tennisspelare.
- 11 februari – Frank P. Flint, amerikansk republikansk politiker, senator 1905–1911.
- 12 februari – Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
- 14 februari – Elmore Y. Sarles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1905–1907.
- 17 februari – Arnold Norlind, svensk docent.
- 20 mars – Ferdinand Foch, fransk marskalk.
- 4 april – Carl Benz, tysk automobilkonstruktör.
- 13 april – Joseph Weldon Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1901–1913.
- 15 april – Gustaf Steffen, svensk sociolog.
- 17 april – Alfred Berg, svensk tonsättare och dirigent.
- 28 april – Carl Hallendorff, svensk historiker.
- 30 april – Birger Sjöberg, svensk författare.[2]
- 15 maj – Joseph D. Sayers, amerikansk demokratisk politiker.
- 23 maj – Rezsö Bálint, österrikisk-ungersk neurolog och psykiater.
- 1 juni – Nurkhon Yuldashkhojayeva, uzbekisk dansare.
- 16 juni – Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929.
- 26 juni – Amandus Adamson, estländsk skulptör och målare.
- 13 juli – Eric Lindholm, svensk skådespelare.
- 14 juli – Hans Delbrück, tysk historiker och politiker.
- 15 juli – Otto Ludwig Binswanger, schweizisk läkare, professor.
- 17 juli – Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896–1904.
- 24 juli – Adolf Meyer, tysk arkitekt.
- 4 augusti – Carl Auer von Welsbach, österrikisk kemist och uppfinnare.
- 7 augusti – Ivar Nilsson, svensk skådespelare.
- 17 augusti – Cyrus Locher, amerikansk demokratisk politiker, senator 1928.
- 24 augusti – Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1925-1929.
- 30 augusti – Ivo Vojnović, kroatisk författare.
- 23 september – Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.
- 29 september – Theodor Adelswärd, svensk friherre och statsråd.
- 1 oktober – Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
- 3 oktober – Gustav Stresemann, tysk politiker, förbundskansler 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926.
- 18 oktober
- Gustaf Ranft, svensk skådespelare.
- Robert S. Vessey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1909–1913.
- 24 oktober – Harald Plum, dansk affärsman.
- 26 oktober
- Vilhem Hansen, svensk generaldirektör.
- Arno Holz, tysk författare och litteraturteoretiker.
- 28 oktober – Theodore E. Burton, amerikansk republikansk politiker, senator 1909–1915 och 1928-1929.
- 29 oktober
- Åke Thomasson, svenskt justitieråd.
- Edvin Gullstrand, svenskt justitieråd.
- 6 november – Max av Baden, prins av Baden och tysk politiker; rikskansler 3 oktober–9 november 1918.
- 12 november – Bogi Thorarensen Melsteð, isländsk historiker.
- 22 november – Leonard Bygdén, svensk överbibliotekarie.
- 24 november
- Georges Clemenceau, fransk premiärminister, kallad Tigern.
- Francis E. Warren, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1893 och 1895–1929.
- 5 december – Oscar Björck, svensk professor vid Konstakademin.
- 13 december – Rosina Heikel, Finlands första kvinnliga läkare.
- 20 december
- William Kirk Kaynor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1929.
- Émile Loubet, fransk politiker, Frankrikes president 1899–1906.
- 24 december – LeRoy Percy, amerikansk politiker, senator 1910–1913.
- Fysik
- Louis de Broglie, Frankrike
- Kemi
- Arthur Harden, Storbritannien
- Hans von Euler-Chelpin, Sverige
- Medicin
- Christiaan Eijkman, Nederländerna
- Sir Frederick Hopkins, Storbritannien
- Litteratur
- Thomas Mann, Tyskland
- Fred
- Frank B Kellogg, USA
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 75 – 1929 – en vargavinter
- ^ [a b c] Faktakalendern 2000 – 1929 (Sverige), 1999
- ^ [a b c d e f g] 100 år med Aftonbladet – 1927, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] 20:e århundrades När Var Hur – 1929, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1929, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Queen_Maude_Land.html.
- ^ [a b] Rezun, Miron (1981). The Soviet Union and Iran. Brill Archive. sid. 148. ISBN 9028626212. http://books.google.com/books?id=vceInEkXX74C
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Hundra år i Sverige – 1929, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 78 – Den stora sparbankskraschen
- ^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 2000 – 1929 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 79 – Ahrenbergs atlantflygning
- ^ [a b] 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 85 – Gammelsvenskbyborna går i land
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Stockings, Craig (2007). The Torch and the Sword: A History of the Army Cadet Movement in Australia. UNSW Press. sid. 86. ISBN 0868408387. http://books.google.com/books?id=kzMZAr41dn4C
- ^ ”The 1929 Tsunami In St. Lawrence, Newfoundland” (
PDF). Goverment of Canada. Arkiverad från originalet den 13 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130113024644/http://www.shunpiking.com/ol0103/1929_Tsunami_in_NF.pdf. Läst 26 februari 2013.
- ^ Meleisea, Malama, Lagaga: A Short History of Western Samoa, 1987, ISBN 982-02-0029-6, pp.137–8
- ^ Sverige 1900-talet – Från kullager till IT på ett sekel, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Bruket dominerade Munkfors utveckling, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Kommunikativ, snabb, snål, skön och säker design, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
redigeraWikimedia Commons har media som rör 1929.